Passionen för arabiska gav Marita ett livsviktigt yrke som tolk

Redan som 14-åring kom Marita Roos Jönsson i kontakt med det arabiska språket. Men det var inte på resande fot utan i sin lilla hemort i Skåne.

– Det var i samband med att Saddam Hussein invaderade Kuwait och det var inbördeskrig i Libanon. Då kom det många palestinska flyktingar tlll Kävlinge där jag bodde. Jag tyckte de pratade ett så vackert språk och frågade vad det var. Och då bestämde jag mig för att jag skulle lära mig arabiska när jag blev stor, berättar hon.

Universitetsstudier i Lund

Marita Roos Jönsson började senare att läsa arabiska på Lunds universitet, ända upp till magisternivå. Men hon upptäckte samtidigt att det inte innebar att hon automatiskt kunde prata arabiska med alla människor. I skolan lär man sig nämligen standardarabiska, som är det skriva språket som används i nyheter, böcker och som religiöst språk. Ett språk som i princip aldrig talas.

– Människor pratar inte så, utan det är språket man lär sig i skolan. Det talade språket har mängder av olika dialekter med stora skillnader, och det är olikt det skrivna.

Marita bestämde sig därför att fortsätta sina studier genom att åka till Jordanien och Syrien för att plugga mer arabiska. Där fick hon lära sig mer om de olika dialekterna.

Tolkutbildning hos Medborgarskolan

Efter studierna hade Marita Roos Jönsson flera olika jobb där hon träffade många flyktingar som behövde hjälp med den svenska byråkratin. Under sin föräldraledighet 2014 fick hon höra att hon var saknad på jobbet och flera personer tyckte att hon borde börja arbeta som tolk istället.

- Jag kunde dock bara arabiska och inte tolkning, men min man tyckte att jag då kunde gå en utbildning. Så jag hoppade på Medborgarskolans tolkutbildning på två terminer på halvfart i Malmö.

På utbildningen fick Marita lära sig mer än hon förväntat sig.

– Den gav insikt i migration och arbetsmarknad, i sjukvård och juridik, polisärenden och samhället. Vi fick språk handledning i hur man översätter termer som sjukersättning, barnbidrag och föräldrapenning - begrepp som inte finns i alla arabiska länder.

Utbildningen gav även praktiska och konkreta tips i hur man tolkar.

- Vi fick exempelvis lära oss hur man tar anteckningar, vad man gör om någon pratar för fort eller för lågt eller om någon är hotfull? Vad jag har för skyldigheter och rättigheter?

Specialisering inom sjukvårds tolkning

Marita valde att specialisera sig inom sjukvårds tolkning, vilket innebär att hon följer med patienter i olika situationer i sjukvården. Det kan handla om läkarbesök, operationer där patienten är vaken eller att hon finns med på telefon.

– Det är lite kul, för jag var den enda svenskfödda på tolkutbildningen. De andra var araber som hade blivit svenskar. Ibland när jag telefontolkar tror de att jag är arab. Det är nog rätt ovanligt med svenskar som pratar arabiska så pass bra.

Själv ser hon sig som en möjliggörare för människor att utrycka sig, trots att de inte behärskar språket. En brygga mellan det svenska samhället och flyktingar som flyttat hit.

- Många tycker att svenska är jättesvårt och att de aldrig kan lära sig språket. Då tänker jag: ”Kolla på mig, jag har familj och barn och en gård med djur. Jag är en medelålders kvinna som har lyckats bli den tjugonde sjukvårds tolken i arabiska i Sverige.” Ibland får jag även höra att jag inspirerat någon jag tolkat åt att ta tag i att lära sig svenska. Jag blir så glad när jag hör det!