Den globala migrationen i pandemins fotspår

Pandemin har gjort att situationen för människor på flykt har förvärrats; flyktingmottagandet har minskat samtidigt som situationen i flyktinglägren är svår. Stort fokus har legat på den nationella hanteringen, men hur påverkas människor på flykt av pandemin? Och hur har Sverige bemött situationen? Dessa frågor belystes under årets digitala Almedalsvecka.

Panelsamtal under Almedalsveckan

Enligt UNHCR är cirka 79,5 miljoner människor på flykt i världen, varav cirka 34 miljoner är barn. Redan innan pandemin levde dessa människor ofta under svåra förhållanden, som i och med pandemin har kommit att bli ännu värre. I många fall bor de trångt, har begränsad tillgång till sanitet och påverkas i hög grad av reserestriktioner och stängda gränser. Under 2020 såg vi det lägsta antalet kvotflyktingar på nästan två decennier (UNRIC) och i Sverige minskade antalet kvotflyktingar från 5 253 personer 2019 till 3 220 personer 2020 (Migrationsverket), trots att antalet flyktingar i världen fortsätter att öka. Vi lyfter därför pandemins konsekvenser för migrationen ur ett globalt perspektiv, men även hur Sverige har agerat och varför.

Under panelsamtalet diskuteras frågor såsom: Hur har villkoren för flyktingar påverkats av pandemin? Vilka långsiktiga konsekvenser kan det få? Hur och varför har Sveriges flyktingmottagande förändrats under pandemin?

Se reprisen av panelsamtalet