Spännande fakta om Sveriges vilda däggdjur

Märtha Wallgren har sedan barnsben haft ett stort intresse för naturen. Idag är hon till disputerad forskare i viltekologi med över 20 års erfarenhet från forskning om vilda djur och deras ekologi, i både den svenska skogen och på den afrikanska savannen. Att dela med sig av spännande forskningsrön till andra ligger Märtha varmt om hjärtat och i augusti leder hon en kurs om Sveriges vilda däggdjur på Medborgarskolan.

Hur började ditt intresse för naturen och vilda djur?

– Jag växte upp i Norrbotten med föräldrar som älskade friluftsliv i olika former, så vi spenderade många helger och lov i skogen och fjällen. Redan som barn var jag fascinerad av djur av alla de slag, så jag lånade böcker om djur på biblioteket och tittade på alla djurprogram som gick på TV. Min lycka var stor när jag förstod att intresset kunde förenas med ett yrke, så jag var nog ovanligt ung när jag bestämde mig för att bli viltforskare vid 10–12 års ålder, säger Märtha.

Vad är det som är så spännande med vilda djurs biologi?

– Det finns otroligt många spännande delar, men kanske framför allt att vilda djur ofta har så snitsiga anpassningar till den miljö de lever i. De är experter på att förhålla sig till väder och vind, andra djur, samt att skaffa sig föda. Dessutom gör de ytterst noga avvägda "val", som hur de ska fördela sin tid mellan födosök och gömma sig för fiender. Det är lätt att få intrycket att vilda djur kilar omkring lite planlöst i naturen, men de är snarare superstrateger som lämnar väldigt lite åt slumpen.

Kan du berätta något som många kanske inte vet om ett däggdjur?

– Vår vanliga grävling har en imponerande repertoar av läten som den använder. Forskare har identifierat minst 16 olika ljud hos grävling. Bland annat morrande, grymtande, fräsande, snarkande och kvittrande. De låter jättehäftigt, säger Märtha och fortsätter:

– Skogslämmeln är en gullig och ganska orädd liten gnagare som kan hittas ända ner till Mälardalen. Den har en genetisk egenhet som gör att vissa honor endast föder honungar, aldrig hanungar, vilket gör att arten har en väldigt sned könsfördelning, cirka 75 % av populationen tror man är honor.

Om du måste välja ett däggdjur som din favorit, vilket djur skulle det vara och varför?

– Det är nog ändå älg. Jag är kanske lite partisk, för jag ha forskat om älg under många år, men de är onekligen väldigt komplexa och ekologiskt intressanta djur. Och så ser de så härliga ut med sina stora öron, långa huvud och puckeln på ryggen!

Varför har du valt att bli kursledare och sprida din kunskap till andra?

– Jag får energi av att möta människor som är intresserade av samma ämnen som jag och av den dynamik som uppkommer när fakta och vetenskap vävs ihop med våra egna erfarenheter och funderingar. Det känns som en viktig och rolig uppgift kunna bidra med mina kunskaper lite som ett bränsle till dessa diskussioner, säger Märtha.

Foto: Märtha Wallgren, kursledare.