Form, känsla och terapi på keramiken i Falkenberg

Text och film/foto SOFIA ERIKSSON

Hillevi är vänsterhänt, så hennes kursdeltagare får tänka tvärtom när hon visar hur hon centrerar en klump välknådad lera, en så kallad klös, på drejskivan. Efter lite bearbetning snurrar den perfekt i mitten, redo att formas. Än vet ingen vad klumpen kan bli för konstverk. Och det är lite det som är tjusningen, tycker Hillevi.

– Keramik är en lång process som du kan påverka mycket. Men det är också oförutsägbart. Du kan ha otur på vägen, och det kräver både tålamod och ödmjukhet. Det går inte att förvänta sig att allt ska bli perfekt; i stället får du lära dig att hantera att något går fel och tänka om, säger hon.

Full fart och lugn terapi

Det är torsdagkväll i Falkenhus i centrala Falkenberg, och som vanligt numera är lokalerna fulla med aktivitet. I entrén en trappa upp pågår samtal på spanska kring fikaborden, och från stora salen letar sig ljudet av stämsång hela vägen ned till källaren, där Hillevi Hellbergs nybörjarkurs i keramik alltså håller till. Här har de ordentligt med plats, med ett särskilt rum för drejning, gott om utrymme för skapandeprocessens alla steg, material och redskap samt en sal med flera sittplatser runt ett stort arbetsbord framför en whiteboard. Här sitter några av deltagarna och arbetar på sina egna projekt under lågmält samtal. Stämningen är lugn, välkomnande och … välgörande på något vis.

– Såklart vill deltagarna få mer kunskaper och utlopp för sin kreativitet. Men jag ser också hur de kommer in lokalen och liksom skakar av sig sin hektiska dag och bli lugna när de börjar arbeta med leran. Det behöver man inte vara stressad eller utbränd för att uppskatta, utan det är nog bra för alla, säger Hillevi.

En av deltagarna, Ros-Marie, håller med. Hon fick för ett tag sedan en allvarlig blodförgiftning och höll på att dö.

– Jag fick mig nog en liten käftsmäll av livet då. Nu håller jag sakta på att ta mig tillbaka och bestämde mig för att göra något bara för mig själv. Vi kvinnor kan ju var rätt dåliga på det, eller hur?

De tre timmarna varje vecka blir som en liten bubbla, förklarar hon.

– När vi sitter här och jobbar så går jag in i mitt egna. Det är terapi på hög nivå.

Hon berättar att hon gick en keramikkurs i sin ungdom för över 45 år sedan och glömt det mesta. Men takterna verkar sitta i, för hon visar upp en vacker och naturtrogen vitlöksgömma hon gjort.

– Det mesta kommer ur fantasin. Nu håller jag på att göra en skålblomma som jag ska ha ett armeringsjärn i och sätta i trädgården.

Omstart i Falkenberg

En trappa upp håller verksamhetsansvarige Jesper Wiland på att avsluta en lång arbetsdag.

– Det är skönt att vara i gång igen, säger han och syftar på att kursverksamheten i Falkenberg haft uppehåll i några år. Nu har Jesper Wiland det kära bekymret att planera ett nytt och fräscht kursutbud för Falkenbergsborna. Det har bland annat medfört att stora delar av Falkenhus har behövts byggas om.

– Huset har bland annat varit flyktinganläggning för ensamkommande och teaterskola ett tag, men nu har vi investerat och anpassat för att kunna ha kurser igen. Jag tycker att vi fått till det bra! Och engagemanget är jättestort. Jag träffar folk hela tiden som vill vara med och utforma kursverksamheten, säger han.

Hittills finns här replokal för band eller privatlektioner och det erbjuds kurser i, förutom keramik, bland annat yoga, språk och barndans och snart också balett. Så snart köket är färdigrenoverat blir det matlagning också, och många av Medborgarskolans anslutna verksamheter kan hålla till här.

Efterfrågat kursutbud

Att Medborgarskolans kurser varit efterlängtade råder det inget tvivel om. Söktrycket på särskilt keramikkurserna i Falkenberg har varit extremt högt. Medborgarskolan och Hillevi löste det genom att sätta in fler kurser per vecka plus en extra kurs dagtid, totalt fyra kurser i veckan. Dessutom dyker det lite då och då upp miniworkshops och kurser på olika teman, som till exempel Halloween, jul och påsk. Ibland håller Hillevi tekniska kortkurser som enbart fokuserar på till exempel handbyggning. Alltid med fulla deltagarlistor.

– Det är otroligt kul att keramik är så efterfrågat. Jag tror det är för att alla kan, oavsett ålder och förkunskaper. Men också för att många i vår tid saknar att få göra något med händerna. Hantverk fick ett tydligt uppsving under pandemin när fler och fler insåg att det är fint att ta sig tid att skapa något, säger Hillevi.

Hon själv upptäckte faktiskt keramik som konstuttryck för bara några år sedan, just på en kurs inom Medborgarskolan.

– Jag började för att jag behövde lite lugn i livet. Jag har alltid varit kreativ, men just den här perioden hade jag jobbat väldigt mycket och hade en stor dos stress i kroppen. Jag sa till min mamma att jag behövde göra något annat, så vi gick en keramikkurs tillsammans.

Hillevis lärare såg hennes förmåga och frågade efter ett tag om hon ville hålla i en nybörjarkurs. Och på den vägen är det.

– Att undervisa ger mig väldigt mycket. Främst stolthet över hur folk utvecklas formmässigt, men också glädje när jag ser hur de släpper stress och dåliga känslor. Dessutom utvecklas jag själv när får anledning att lära mig mer om sådant som deltagarna frågar om, säger hon och tillägger:

– Dessutom är det så fin stämning. Folk tycker ju om att vara här – det gör mitt jobb rätt härligt.

Filmklipp från keramikkursen