Delad kunskap är vägen mot ett integrerat samhälle

De som flyr eller flyttar till Sverige från andra länder hyllar ofta det svenska demokratiska samhället. Yttrandefrihet och jämlikhet är något vi tar för givet. Därför är det extra viktigt att kunskapen om friheter och rättigheter fortsätter att delas och spridas, och där har studieförbunden en viktig roll. Det vet människorättsaktivisten och juristen Eman Shahoud, som flydde hit från Syrien.

Text SOFIA ERIKSSON | Foto/film ANNA-LENA LUNDQVIST och INES SEBALJ

Folkbildning gör skillnad – för nyanlända

Det är en solig men kylig förmiddag i Kristianstad, och utanför Medborgarskolans lokaler står redan en grupp kvinnor och väntar i snålblåsten. Eman Shahoud tar fram sin nyckelknippa och låser upp dörren. Kvinnorna småpratar på arabiska och svenska medan de går in och plockar fram sina handarbeten inne i kurslokalen. De visar stolt upp färggranna och fantasifulla väggbonader i makraméteknik, konstverk som de lärt sig knyta med hjälp av Emans hantverkskunskaper och råd.

Men kursen handlar långt ifrån bara om att lära sig att knyta vackra mönster.

– Att gå på kurs är ett bra sätt för kvinnorna att komma hemifrån. Vi får tid att diskutera och prata om hur vi har det. Alla mår bra av att arbeta med händerna. Vi hade en utställning i våras, och det var fint att se all glädje och alla känslor. I början var många blyga, men de har blivit starka, vågar prata framför folk och vara stolta över vad de gjort, säger Eman.

Flydde från Syrien

Eman är 61 år, uppvuxen i Syrien och har bott i Sverige i tio år. Som så många andra som flytt hit har hon en stark historia att berätta. I Syrien arbetade hon som advokat och hovrättsdomare.

– Det var ett bra liv, men det räckte inte för mig. Jag ville att andra skulle ha samma rättigheter som jag, kunna få bättre jobb och försörja sig, säger hon.

Hon engagerade sig mer och mer för kvinnors rättigheter och allas lika värde, både i yrket och utanför. Men allt förändrades när hennes bror blev skjuten. När Eman ville öppna en utredning om mordet försökte den auktoritära regimen i Syrien hota henne till tystnad. Hon tvingades fly till Turkiet tillsammans med sina fyra barn, och därefter fatta det svåra beslutet att lämna dem där för att på egen hand ta sig till Sverige, i hopp om en snabb återförening.

– Men det tog tid. Jag var i Sverige i ett år och sju månader innan mina barn kunde komma hit.

För såväl barnen som för Eman blev språket nyckeln till Sverige och det svenska samhället. Sina nya kunskaper började hon använda för att hjälpa och utveckla andra; bland annat arbetade hon som modersmålslärare och språkstödjare för nyanlända.

Lyfta andra

Denna vilja att ge andra bra förutsättningar att utvecklas genomsyrar Emans hela personlighet. Hon pratar om hur viktigt språket är för att komma in i ett nytt samhälle och på en ny arbetsmarknad. Hon brinner för ledarskapet, att stärka och lyfta andra, att förmedla hur saker och ting fungerar för att andra ska finna sin sanna potential. Hon startade tidigt en förening för syriska kvinnors rättigheter, och hennes engagemang ledde henne så småningom till Medborgarskolan.

– Jag letade på nätet efter organisationer i Kristianstad där jag skulle kunna vara volontär och hjälpa andra. Genom en vän fick jag möjligheten att föreläsa på Medborgarskolan. Och nu har jag också kurs i makramé, säger hon medan hon går runt i lokalen och visar, uppmuntrar och hjälper till där det behövs.

Integration via kunskap

De svenska studieförbunden spelar en viktig roll i att förmedla kunskap till nyanlända. Med såväl kursverksamhet, föreläsningar, riktade arbetsmarknadsåtgärder och stöd till föreningar har Medborgarskolan flera olika sätt att nå ut och bidra. En av de stora utmaningarna med att integrera nyanlända är just att hitta vägen ut i sysselsättning, men också att skapa en meningsfull och begriplig vardag. I dag pratas det mycket om utanförskap och hur lätt det är att hamna och fastna där som nyanländ, arbetslös eller långtidssjukskriven. Utanförskap beskrivs enkelt som att inte kunna försörja sig själv, men är naturligtvis mer komplicerat än så eftersom individen drabbas inte bara ekonomiskt utan också socialt och hälsomässigt. Studieförbundens uppgift blir att bryta utanförskapet, inte bara genom att stötta människor på vägen mot integration, utbildning och arbete, utan också genom att vara en mötesplats där personer kan hitta ett socialt sammanhang.

Ett fantastiskt ord

Eman Shahoud har vid det här laget hållit ett flertal föreläsningar om allt från familjerelationer, konflikthantering och kulturkrockar till samhällsinformation, asylansökan och mänskliga rättigheter. Föreläsningarna riktar sig till främst till kvinnor med arabiska som modersmål och blir en viktig kunskapskälla för dem som fortfarande håller på att lära sig hur Sverige och livet här fungerar. Eman är nästan häpen över hur lättillgänglig ny kunskap är i Sverige. Ordet ”folkbildning” är fantastiskt, säger hon.

– Folkbildning, det är något som inte finns i till exempel Syrien. Men om du vill lära dig något nytt i Sverige finns det alltid ett sätt att få ny kunskap. Det är bra för alla. Människor kan göra mer nytta, och samhället utvecklas när människor utbildar sig, säger hon.

Internationella nätverk

Men Emans engagemang och vilja att sprida kunskap sträcker sig också utanför Sveriges gränser. Hon är med i flera internationella nätverk, bland annat ett för kvinnliga domare och ett för syriska kvinnor som tvingats fly. Dessutom deltar hon i ett konstitutionsutskott vars uppgift är att ta fram en ny syrisk grundlag. Oavsett om hon håller en kurs i Kristianstad eller är på möte i Genève, tror hon på kraften av att dela med sig av kunskap och arbeta tillsammans. Hon tittar återigen ut över gruppen kvinnor på makramékursen.

– Vi pratar mycket om att vi ska kunna göra allt vi drömmer om. Alla här drömmer om utbildning, jobb och en god ekonomi. Tillsammans kan vi göra mycket, förändra varandra och hjälpas åt att nå målen.

FAKTA: Utanförskap – en fälla att fastna i

Enligt siffror från Svenskt Näringsliv befinner sig 1,3 miljoner människor i utanförskap i Sverige. Det handlar om människor som inte kan försörja sig själva av en eller annan anledning, och därför är beroende av samhällsinsatser på olika vis. Utanförskapet beräknas kosta samhället 270 miljarder kronor årligen, eller utslaget på den självförsörjande befolkningen: 67 000 kronor per person.

Utanförskap kan drabba många. En grupp i riskzonen är nyanlända. På grund av bristande språkkunskaper och få kontakter kan vägen vara lång till ett jobb eller en utbildning. Och det är här som studieförbund som Medborgarskolan kan stötta. På uppdrag av regeringen genomförs en mängd arbetsmarknadsåtgärder tillsammans med Arbetsförmedlingen, inte minst för dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. En mängd projekt riktade mot nyanlända grupper genomförs lokalt. Medborgarskolan är också med och stöttar olika kulturella föreningars verksamhet på olika sätt, och sist men inte minst finns föreläsningar som de Eman Shahoud ger, eller kurser och aktiviteter i allt från språk till hantverk. Folkbildning blir på så sätt en väg in i samhället.